blindning

blinding [ENGLISH]

Procedure in which one or more parties involved in the trial (potentially including trial participants) are kept unaware of which study arm each participant has been assigned to.

blindning [SWEDISH]

Procedur inom randomiserade kliniska studier där studiepersonal och de som arbetar med datainsamling, validering och analys av studieresultatet samt i vanliga fall studiedeltagarna hålls ovetande om vilken av behandlingsalternativen som studiedeltagaren ges. Blindningen bryts efter det att studieutfallet analyseras. Syftet med blindning är att renodla experimentet och reducera risk för bias i tolkningen av utfallet.